Utomjordiskt

Alien Influence on World Art vol.I
av Noah Henry och Andy Rage

   Vet ej hur många volymer de planerade, jag känner bara till den här, volym ett. Men det är klart, vill man så kan man se aliens överallt hos Michaelangelo, Rubens och Picasso.

Fyra knäpp-ufos.

Surrealist-collage

Une Semaine de Bonté -a Surrealistic Novel in Collage
av Max Ernst

   Först publicerad 1934 innehåller boken 182 bilder skapade av Ernst genom att klippa ut och omorganisera illustrationer från Viktorianska encyklopedier och romaner. Ernst skapade genom collagen en mörk, surrealistisk värld med mycket våld, anti-klerikalism och sexuella övertoner. Boken är alltså ingen roman i traditionell mening utan innehåller ingen text, ingen skriven berättelse. De flesta av de sju sektionernas bilder har särskilda teman som förenar bilderna i dem. Ingen utförlig tolkning av Une Semaine de Bonté har någonsin publicerats.

Boken kan köpas på www.fabuc.com för 165:- + porto.

Recension: Om Fulhet

Om Fulhet

av Umberto Eco

Brombergs

   En mastodont. En bjässe. På annat sätt kan inte Umberto Ecos Om Fulhet beskrivas. Konstnärligt, intellektuellt, analytiskt -fram till slutet där han stupar på mållinjen. Men nu föregår jag slutet på min recension. Jag kommer till det.

   Eco har alltså tagit sig an ett enormt och oerhört projekt. Att skriva en Fulhetens kulturhistoria. I detta verk på 439 sidor (den väger alltså som ett sexpack ungefär, eller ett bara lite för tidigt fött spädbarn.. jaja, till saken-) gör Eco nedslag i primärt konsthistorien och litteraturhistorien, men även besök i filosofin, och mot slutet -med lite mindre lyckat resultat- i moderna subkulturer som t.ex. punken.

   Eco laborerar med definitioner och avgränsningar och med analytisk skärpa skiljer han således tidigt ut tre begrepp; 1) Det i sig fula, 2) Det till formen fula, och 3) Den konstnärliga framställningen av bådadera. Det är väl egentligen inga nyheter han kommer med, det är den gamla uppdelningen form och innehåll vi har att göra med här. Det intressanta är den spill over-effekt "fulhet" i många olika sammanhang har haft, där det form-mässigt avvikande eller asymmetriska getts eller påtvingats även en "fulhet" av moralisk karaktär. Tänk bara på hur bovar eller häxor, eller för den delen skurkar i även moderna filmer ofta skildras med ett frånstötande yttre som för att förstärka våra negativa reaktioner. Detta snuddar Eco vid, men berör egentligen alldeles för lite för min smak.

   Detta enorma verk är annars i hög utsträckning fyllt av citat och textutdrag ur litteraturhistorien där Eco funnit vad olika tänkare och författare i olika tider haft att säga om fulheten, eller hur de skildrat den. Boken är som sagt också fylld med mängder av reproduktioner ur konsthistorien och detta tjocka band är så jävla snyggt att det är en pärla i vilken bibliofils samling som helst. En liten invändning dock. Jag hade gärna sett ännu mer av Ecos egen röst, inte på bekostnad av de många texterna och konstverken från andra -utan han hade helt enkelt fått klocka in på dubbla sidantalet för mig.

  

   Eco slår redan tidigt fast det kanske triviala faktum att begreppet Fulhet är relativt och att synen på fulheten varierar över tid och olika kulturer. Det är först när han kommer till vår tid som det -vilket jag nämnde- blir problem. Eco fallerar där i sin analys (eller har åtminstone bara delvis rätt) när han reserverar fulhetens omfamnande som en protest bara 1800- och det tidiga 1900-talets modernister gör gentemot samhället och dess ordning. När Eco misslyckas med att även se moderna samhällsyttringar som undergroundkonst, punken, trash-metal eller outlaw-kultur på samma sätt visar han på en blind fläck i sitt annars mycket stora kunnande.

   Trots allt är boken helt fantastisk. Men systerboken Eco skrivit, Om Skönhet, lockar ju tillnärmelsevis inte alls lika mycket. Varför? Därför att Eco såklart har fel i det att han tror att begreppens politiska dimension vattnats ur. Skönhet är i sig självt trist. Fulhet spännande. Fortfarande.

Feline Aesthetics

Why Cats Paint :a Theory of Feline Aesthetics
av Heather Busch och Burton Silver

   Måste man hålla på och fråga sig varför eller vad som eventuellt kan motivera de små liven, kan man inte bara njuta av det faktum att de faktiskt målar!?

Fyra knäppa katter

Boken kan beställas från www.fabuc.com

Spacebloom

Spacebloom : A Field Guide to Cosmic Xflora
av Awk Ro (ed.)

   Det här är en seriöst konstig bok. Den avhandlar på ett vetenskapligt sätt fenomenet "Kosmisk Xflora". En väldigt avancerad högteknologi har tydligen lyckats framställa en typ av artificiell men levande växt avsedd att kunna spridas i universums interstellära djup. Teknologin är en blandning av datavetenskap (hardware) och manipulerad biovetenskap (bioware) och resultaten kan ses på bilderna nedan.

(från Spacebloom; A Brief History)

Spaceblooms emerged at the end of a remarkably long period of unprecedented growth in human knowledge. Ninety percent of all patents ever issued – perhaps a poor, but quantifiable, way of measuring knowledge – were granted in the last 150 years. While some of the technologies used today have roots in the 21st century or earlier, many of their manifestations were not envisioned until much later. The successful population of the Moon and the building of the new settlements are achievements that would not have been possible without the newclear or unimbler technology, without ifasto materials or atmospheric solutions, and without the millions of discoveries, inventions and innovations. The roots of this knowledge explosion can be traced to the middle of the 21st century, when, after many decades of empty rhetoric and grandiose posturing, a worldwide focus on equal access to all levels of education was realized.

   Ja. Givetvis existerar detta inte än. Men boken är skriven ur ett framtidsperspektiv, och på ett sätt som är väldigt framsynt och i frontlinjerna i flera av dagens vetenskaper, såsom nano-teknologi, biokemi, kommunikationsteori och datalogi. Helt nya vetenskaper, okända för oss idag beskrivs dessutom. Uppkomsten och utvecklandet av dessa Spaceblooms redogörs för ur ett historiskt perspektiv med start år 2235 när en universitetsstudent vid namn Matoni Wulffi som examensarbete lade ut riktlinjerna. Trots många svårigheter fick Matoni snart ett patent (universum-omfattande), men det skulle ännu ta många år innan de första fungerande prototyperna utvecklades.

  

   I dagsläget (anno 2266) existerar 33 olika typer av Spaceblooms avbildade i boken, samt 3 nya som tillkommit sedan boken kom i tryck. Då Spaceblooms är självreproducerande sprider sig dessa av sig självt genom universum. De är inte bara vackra att se på, utan är även till enorm nytta för mänskligheten, bl.a. medicinskt, och som föda.

   Boken är så trovärdigt skriven (hrm..) att man får intryck av att det är ett märkligt anakronistiskt tidsdokument som på något sätt hamnat fel i posten och landat i vår tid. (Det enda som förtar illusionen litegrann är att den är försedd med ett ISBN-nr från det tidiga 2000-talet).

  
   För utförligare information besök http://www.spacebloom.net/ , varifrån jag hämtat

informationen till den här artikeln.

Codex Seraphinianus

   Den har kallats världens konstigaste bok. Och visst, den är rätt weird, även om det ligger något orimligt i en rangordning av alla de konstiga böcker som finns därute. Codex Seraphinianus skrevs och illustrerades av den italienske konstnären, arkitekten och industridesignern Luigi Serafini mellan 1976 och -78. Boken verkar vid påseende vara en rikt illustrerad encyklopedi över en okänd värld, författad på en okänt språk med ett okänt alfabet, vilket hittills motstått alla tolkningsförsök.

   Omslaget på förstupplagan föreställer en man och en kvinna i en sexualakt vilka stegvis transformeras till en krokodil. Shakespeare ska f.ö. ha beskrivit sex som ett odjur med två ryggar. Boken i övrigt är full av märkliga, ofta surrealistiska bilder vilka åtföljs av vad som verkar vara beskrivningar eller artiklar likt de man kan finna i uppslagsverk.

   En del av bilderna tycks vara som mardrömsscener ur målningar av Hieronymus Bosch, andra är ganska vackra medan åter andra tycks vara som parodier på vår egen världs företeelser. Bokens innehåll är uppdelat kapitelvis. Kapitel ett verkar handla om denna okända världs flora. Märkliga blommor blandas med träd som kan dra upp sina rötter och vandra iväg. Det andra kapitlet beskriver dess fauna, med märkliga variationer på vår världs flodhästar, noshörningar, fåglar och fiskar. Därefter beskrivs human-, samhälls- och naturvetenskaper med inblickar i fantastisk arkitektur, underligt mode, märkliga sporter och sällskapslekar m.m.

   Koden till språket är som sagt hittills inte knäckt, och vissa menar att det kanske inte finns någon mening att finna. Men en liten hint om att det ändå kan röra sig om en raffinerad kod kommer från det faktum att koden för sidnumreringen av boken faktiskt har blivit knäckt av flera, bl.a. av den bulgariske lingvisten Ivan Derzhanski. Många konstnärer har beundrat de rikt detaljerade bilderna och filosofer och kodknäckare har funderat över meningen med texterna.

   Att komma över ett exemplar av Codex Seraphinianus är inte det lättaste. Förutom att den är svår att få tag i, är den fruktansvärt dyr. Det finns olika upplagor, och en signerad förstaupplaga ska ha sålts för 5.000 dollar (lite drygt 33.000 SEK i dagens kurs). Men det går att få tag i ett begagnat exemplar för cirka en tusenlapp på nätet om man inte är knusslig och måste ha förstaupplagan.

   Det saknas en svensk wikipedia-artikel över Codex Seraphinianus men det finns en engelsk att läsa på http://en.wikipedia.org/wiki/Codex_Seraphinianus, vars text till stor del den här artikeln bygger på.