Varför apart?

  

   Jag får ibland frågan varför aparta böcker intresserar mig så mycket. I frågan ligger ofta en förtäckt kritik av själva inriktningen eller nischen, intresset för det udda. Som om jag därmed tyckte att det skulle ha ett egenvärde att en bok är avvikande eller bizarr, underförstått då på bekostnad av kvalitet.

  

   Jag förstår frågan och kan delvis hålla med om dess berättigande. Hur spännande jag än tycker att det är med böcker om absurda samlarmanier, villfarelser om ihåliga jordklot, vansinniga medicinska experiment eller titlar som "I Was Tortured By The Pygmy Love Queen" så är det -at the end of the day- inte alls ovanligt att jag slår mig ned med en helt vanlig klassiker som 290 miljoner andra människor på jordklotet läst.

   Jag drar förvisso min gräns vid deckare eller kändis-litteratur och sånt som är på modet för tillfället. Det intresserar mig inte det minsta. Kan ha att göra med att vår tid är en konformistisk feg återvändsgränd samtidigt som den paradoxalt nog hävdats vara en individualismens tidevarv.*

   Jag har aldrig påstått att något är bra bara för att det är apart. Det får gärna vara weird men med kvalitet. Sen är det ju en viss skillnad på de böcker vars omslag man bara kan garva åt, och de som faktiskt har ett läsvärde. De är ofta inte desamma.

   Men om jag ändå ska försvara mitt förhållningssätt och min förkärlek för surrealism och dada, bizarro fiction, magisk realism och böcker om hemliga sällskap, mentalsjukas förvirrade försök att berätta en historia, perversioner och muterade jättespindlar -så är det ganska lätt...

    Det finns flera förklaringar faktiskt. En har jag gett. Såna böcker är ofta ett underkännande och ett fuck off åt vår samtid. Som vår samtid behöver för att vara uthärdlig.

   De är också kreativt stimulerande. Jag upplever att jag får mer vitala och friska idéer, mer galna infall själv av att läsa om andras galna infall. Detta är för mig kanske den allra viktigaste förklaringen.

   En tredje förklaring tror jag att alla som nånsin läst och avgudat Colin Wilsons klassiker "Outsidern" också kan relatera till. Eller alla som haft ett obskyrt och okänt favoritband nästan helt för sig själva och till sin fasa märker hur allt fler börjar upptäcka bandet, hur det slår igenom stort -och samtidigt förlorar lite av sin mening. Att ha ett sådant behov av något eget självdefinierande kan tyckas puerilt, och jag är trots allt ingen ungdom längre. Det kan också tyckas finnas en motsägelse i att inte behålla detta egna för sig själv då, utan känna sig tvungen att basunera ut det, men vafan vi är sociala varelser.

   En fjärde förklaring, om den ens är en förklaring, är det enkla faktum att jag finner det fascinerande med meta-litteratur, historier inuti historier, böcker fulla av fotnötter som i sin tur hänvisar till fotnötter, språkliga experiment man ej kan vara helt säker på ens är avsedda att förstås och böcker om mördar-pingviner, transor och nudist-sammansvärjningar. Eller bara helt enkelt bizarra omslag.

Fascinationen. Ja, så är det nog. Det räcker för mig.

Jonas Ulfvarson

* Det finns ingen motsättning i det försanthållandet att vår tid på vissa sätt är mer individualistisk och att det också är den enda tid som erbjudit, eller ens kunnat erbjuda, till exempel ett sådant smörgåsbord av udda böcker för att nu bara ta ett närliggande exempel. Sättet på vilket majoritetskulturen samtidigt breder ut sig gör att den ändå är något vi tvingas förhålla oss till, något vi "måste" känna till, fast vi inte vill. På det sättet lever vi i en hegemonisk våldtäktskultur.

Afasia Nervosa

   Jag ska läsa min anti-poesi på ett plejs nu på fredag kväll. Grejen är att jag inte läst publikt på flera år. Fick en förfrågan nån gång innan jul och garvade. Jaja, visst sa jag. Vad får jag för gage? Gratis öl, blev svaret. De jävlarna vet ju inte hur mycket jag kan dricka hehe. Prylen var att jag tänkte lägga upp flyern här på min blogg och så på facebook också, men i ett mail från den paranoide arrangören betonade han att han ville att flyern bara spreds till absolut personligen bekanta, typ via mail. Svartklubb ni vet. Hysch hysch. Så jag fick inte göra det.

   En annan grej med att jag inte läst på flera år är att jag känner mig minst sagt ringrostig. På att läsa. Och jag som alltid avskyr att tala inför folk...  nåja, nu har jag viss vana i poesi-sammanhang. Ett par bärs innanför västen och sen vrålar jag ut mina vedervärdigheter i ansiktet på de som står närmast. Spottar gärna lite extra. Det ska vara lite GG Allin över det hela. Gärna en käftsmäll också, och ingen blir gladare än mig om det reser sig någon förorättad snubbe ur publiken (gärna kristdemokrat, men det är väl för mycket att hoppas på) och börjar veva och vill slåss.

   Jag tror i allafall inte att jag kommer att drabbas av Afasia Nervosa, men spänningen i att man aldrig kan veta är ju en krydda. Skillnaden mellan att råka ut för det när man håller ett föredrag eller en kurs i kreativt skrivande (jo, jag har varit kurscirkelledare) är ju att man är ursäktad om man ballar ur när man tappar orden och istället börjar vråla eller sparka på de närmast eftersom det ju är show.

   Nedan tänkte jag publicera här ett utdrag ur min anti-poetiska svit Niambolos Sånger som jag högst troligen framför på fredag på okänd plats i Majorna, Göteborg.

MORGON...

NYBAKADE FRITIDSLEDARE

RUNKAR KANELBULLE MED MJÖLK

OCH MOBBAR BARNEN

FÖR LIVET BÖRJAR MED DARWIN

OCH DET TORRA PRASSLET

AV SKRYNKLIGA UNDERNÄRDA SJÄLVFÖRTROENDEN

OCH BENSIN OCH ASKA OCH MORD

DISTINGERADE FÖRETAGSLEDARNAZISTER

OCH FÖRRÅADE GÄNGLEDARPOLITIKER

INTAR AGORAN I KNALLVIT STRÅLKASTARGRYNING

TALAR TILL MASSORNA

SOM INTE DRÖMMER LÄNGRE

SOM VÄNTAT UT DEN FOLKRÄTTSLIGA NATTEN

OCH NU FÅR FÖDAS SOM TESTDOCKOR PÅ KROCKBANAN

IVRIGA I SIN STUMMA TJÄNSTVILLIGHET

BLÄNDADE AV LJUSET

FRÅN EN SUPERNOVA AV HAT

ATOMISERADE SPRÄNGS DE LOSS

OCH FABELN RYCKER MAN VINGARNA AV

OCH SPRÅKET HAR ETT SYFTE

LIKSOM LIVET, INTE FLER

BARA ANDETAG OCH ENERGIUTVINNING

OCH ALLT MAN RÖR VID

LÄMNAS KALLT

URGRÖPTA SKAL OCH OSALIGA ANDAR

AV EJ FÖRVERKLIGADE IDÉER OM MÄNNISKAN

FLADDRAR FÖR VINDEN I ÖDELANDSKAP

POTEMKINKULISSER AV MÄNSKLIGHET

VÄDERBITNA ÅLDERKVINNOR

TRÄR SINA LÄDERARTADE VAGINOR ÖVER HUVUDET

PÅ MÄN SOM INTE VÅGAR SE VÄRLDEN

OCH DE GNISSLAR TÄNDER

DÄRINNE I MÖRKRET

SOM DÖDA TRÄD

SOM DJUR

SOM MINERALER

KVAR ÄR DET KÖPTA ÖGATS REDIGERADE SYN

HANDENS MEKANISKA RÖRELSE

OCH MASKINPARKENS ZOOLOGISKA MÅNGFALD

I EN BINÄR FAUNA

SOM ANDAS KISEL, STÅL OCH DÖD

KVAR ÄR STRYKNINÄTANDE VÅRDPAKET

SOM FILATS NED TILL ICKE-ERKÄNDA GRUNDÄMNEN

KVAR ÄR HERMETISKT TILLSLUTNA RUM

I VILKA VI KISSAR PÅ OSS

KVAR ÄR LYDNADEN

EN VIDRIG REFLEX

KVAR ÄR SÖMNEN

SOM ENDA POLITIK

DÅRHUSHJONS MANIFEST

UPPHÖJDA TILL SANNING

OCH CIRKUSCLOWNERS FÖRSÖK

ATT BILDA REGERING

DEN PERMANENTA NARKOSENS LIGGSÅR

OCH DEN EXKLUDERANDE INKLUSIONENS

LÅNGSAMMA AVRÄTTNINGSMETOD

OCH STESOLID, GODNATTSAGA

OCH BREV

MEN MÄNNISKAN BEFRIAS INTE

BARA I HÄDELSEN, I DRÖMMAR OM FADERMORD

OCH KANNIBALISTISKA KARNEVALER

I SJUKDOMSBILDENS ANSVARSFRIHET

I DEN EPILEPTISKA GENIALITETENS KOLONI

UTANFÖR DRAGNA OCH ETABLERADE GRÄNSER

I DEN SANNA PASSFRIHETENS

MÖRKA VÅTA OCH LÅGA KONTINENT

DÄR KAN VI

VÄVA SAVA SAFTA SALIVERA

LÅTA DREGLET RINNA

MOT URHEMMETS KÄLLA

DÄR KAN VI DRÖMMA

OM UNDERMINERING, FÖRSÅT OCH HÄMND

OCH OM DE AMPUTERADES DAG VID SÅGEN

OCH DE IMBECILLA OCH KATATONISKA

VID KATEDERN

DÄR KAN VI DRÖMMA

OM ORGIASTISKA CP-EREKTIONER

OCH TOURETTSKA VÄRMESLAG AV FITTAN

OM HUR TORN RASAR TILL JUBEL

OCH OM DE BÄNGA, KNOCKADE OCH NEDRÄKNADE

DE AV KRAMPER SCRATCHADE

OCH PATOLOGISKT STÖTANDE

SOM STÄLLER SIG UPP OCH RÄKNAR

DE AVVISADE, DE HÄKTADE OCH FÄNGSLADE

DE HATADE, DE NEDVÄRDERADE

OCH UTRÄKNADE

DE KANTSTÖTTA OCH DEMOLERADE,

DE DARRANDE SPASTISKA MÅNDAGSEXEMPLAREN

RÄKNAR I MILJONER

ETT MUMLANDE DÅN

SOM STIGER I STYRKA

DÄR KAN VI DRÖMMA OM

DEKORATIVA VARBÖLDER

PÅ SKÖNSJUNGANDE KRYMPLINGAR

MED FANTASIFULLT MODIFIERADE

EXTRA KROPPSDELAR

MALIGNT MUTERADE MUNKAR

FRÅN HEMLIGA NARKOTIKABRUKANDE ATEIST-ORDNAR

SOM FÖRSTÅTT ATT RUSET

ÄR ETT UNDERKÄNNANDE

AV SKAPELSEN

DÄR KAN VI DRÖMMA OM

FÖRRYMDA CIRKUSDJUR

OCH ANTIKVERADE MÖBLER FRÅN BAROCKEN

SOM ÅKER HEM TILL SITT 1600-TAL

GLADA ATT SLIPPA VARA TILL BESKÅDAN

DÄR UNDER MEDVETANDETS

KORNIGA UPPLÖSTA RAND

DANSAR FÖRLORARNA

PÅ VINNARNAS HUVUDEN

DÄR HAR DEN RASANDE PULSEN

ÖVERTRÄFFAT LIVET

HOS DE BINDGALNA ÖVERSKOTTSBARNEN

SOM I VILD GLÄDJE FORTSÄTTER LOPPET

OVETANDE OM ATT DE

REDAN DISKATS, SORTERATS, RENSATS UT

OCH RÄKNATS SOM AVFALL

SKITMOGULERNA OCH BENGT-BULORNA

VIFTAR FRENETISKT FLAGGOR

MED FÖRNEDRINGSSYMBOLER

OCH FÖRSÖKER AVBRYTA LOPPET

OCH SAKTA DÖR DE PERCEPTIVA

EN EFTER EN

KVAR ÄR DE BLINDA OCH DÖVA OCH IGNORANTA

KVAR ÄR MISSFÖRSTÅNDETS UNDERBARA POTENTIAL

KVAR ÄR DEN VÄLSIGNADE EXTRA KROMOSOMEN

KVAR ÄR VÄRLDEN SOM BLURR

LEKEN UTAN SORG

KVAR ÄR TINGET I SIG

KULTUREN I RÖK

KVAR ÄR SÖMNEN

SOM MÖJLIGHET OCH LÖFTE

OCH VI AVUNDAS DEM

DE OHÖRSAMMA

DE DÖDA OCH ANDRA OKONTAKTBARA

DE SOM VILAR I KOMA

DE SOM UPPLÖST SIG SJÄLVA I GLÖMSKANS BRYGD

BLIVIT IRREVERSIBELT TRANSFORMERADE

LÅST DÖRREN OCH SLÄNGT NYCKELN

DE SOM INTE PÅ NÅGRA VILLKOR

KAN BLI STÖRDA

VÄGRAR ÖPPNA SIN POST

OCH INTE KAN NÅS

AV DEN FÖROLÄMPANDE NYHETEN

AV ANDRAS EXISTENS

MEN VI KAN FORTSÄTTA DRÖMMA OM SOLIPSISMEN

PÅ DETTA MISANTROPERNAS KONVENT

DRÖMMA OM ATT TILLHÖRA

DEM DET INTE GÅR ATT TALA TILL

INTE GÅR ATT KÖPA REKLAMPLATS

FRAMFÖR ÖGONEN PÅ

SAMTIDIGT PÅGÅR DEN FÖRBANNADE FARSEN

DEGENERERADE MODEIKONER

STÖTER SINA KALLA HALVSLAKA KUKAR

NER I HALSEN PÅ OSS

MEDAN VI LIGGANDE PÅ PLATSER

VI BETALAT DYRT FÖR

TAPPAS PÅ VÅRT BLOD

OCH FÖRVÄGRAS SÖMN

I DEN FRIVILLIGA VAKENHETENS

KARAMELLFÄRGADE TORTYRKAMMARE

TILL KLANGERNA AV

MASSPSYKOSERNAS GLÄDJEFYLLDA SIGNATURMELODIER

OCH LEDNINGEN STIGER NED

OCH OPERERAR PÅ FYLLAN

IFÖRD SMUTSGRÅ BLODIG LÄKARROCK

OCH FOLKET TRAMPAR NED VARANDRA I VÄNTRUMMEN

DE DUMMA KRÄKEN KRÄLAR SIG MÖRA

FÖR ATT KUNNA STÖPAS I EN FORM

SOM IMORGON ÄR OMODERN

I ETT DESPERAT FÖRSÖK

ATT UNDVIKA PERIFERIN

BARBARINS BRUTALT EXAKTA RYTMIK

FINNS ÅTERSPEGLAD I DET MONOTONAS

REPRESSIVT REPETETIVA HALL AV SPEGLAR

FÖR DE NARCISSISTISKA MÖRDARE

VI HYLLAR

OCH SERIETILLVERKNINGENS TUNGA BASGÅNG

TRAMPET AV STÖVLAR

DÖLJS AV EN MATTA AV

STRÅKAR, PARFYM

OCH FLYKTIGA GIFTMOLN LÄRD HUMANISM

FIENDER MED DEN LÅTSADE VÄNSKAPENS

HONUNGSLENA OCH FÖRTROENDEINGIVANDE TON

BRYTER SIG BRUTALT IN I VARDAGSRUMMEN

VISAR UPP VARUMÄRKEN

VRÅLAR I ÖRAT, STICKER KNIVEN

HÄLLER SALT I SÅR

FÖRSÖK ATT FLY ERA FÄN!

ASBESTDAMMET FRÅN BYGGNATIONEN

LÄGGER SIG SOM ETT TÄCKE

ÖVER ALLA ANDNINGSHÅL

OCH UNDER ETT ATMOSFÄRISKT TRYCK

DÄR PARTIKLARNA UPPHÖRT ATT HA UTSTRÄCKNING

KVÄVS SAKTA ALLA MASKROSBARNEN

DERAS TRUBADURER BLIR TILL GRUS

OCH DERAS LEKAR KAN BARA INVOLVERA

MORD, VÅLDTÄKT OCH INKASSO

NÄR LIVET IMITERAR EN RITNING

MED RAKA LINJER

OCH UPPRORETS OREGELBUNDNA KUSTLINJE

BOMBATS BORT FRÅN KARTAN

SKRYNKLATS IHOP I BITTERHET

RÄTATS UT OCH SKRIVITS OM

OCH INTE ENS EN GRAVSTEN

FINNS ATT GÅ TILL

BARA GAMLA APOLOGETER

SOM LIERAT SIG

MED BOMBMÄNNEN

MED HUNDARNA

MED HISTORIESKRIVARNA

MED ARKITEKTERNA

OCH DE HAR RITAT IN DIN KROPP

I BYGGNADEN

OCH VÄSTERLANDETS EGEN GASKAMMARE

ÄR OMÖJLIG ATT UPPTÄCKA

DESS ENORMA UTSTRÄCKNING I RUMMET

OMÖJLIGGÖR IDENTIFIKATION

VI ANDAS ALLA

DEN UNKNA GASEN

FRÅN FINANSINSTITUTENS MATSMÄLTNINGSSYSTEM

KVAR ÄR DE MUMIFIERADE LIKEN

AV VÅRA LEKKAMRATER

LIKEN AV OSS SJÄLVA

KVAR ÄR SMULOR OCH JORD

KVAR ÄR DE SNUTAR

VI VÄXER UPP TILL ATT BLI

KVAR ÄR

EFTER DET

...JUST INGENTING



(delar av detta har tidigare varit publicerat i antologin FEL #3)

av Jonas Ulfvarson

Endast tomten är naken

Fritt från Viktor Rydbergs dikt Tomten från 1881

Midvinternattens sömn är svår,
saliven på kinden glimma.
Äldre sova med fula liggsår
djupt under midnattstimma.
En skäggig dement går ner på stan
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är naken.

Försvunna böcker

   Många av litteraturhistoriens stora verk har gått förlorade för alltid. Med biblioteksbranden i Alexandria försvann en enorm mängd texter, men många har försvunnit mindre dramatiskt, gömts undan, fallit sönder, slängts. Några har säkert hamnat som stoppning i väggar eller skor. Kanske eldats med för matlagning. Ibland hittas uråldriga texter, som fyndet av stora delar av Ciceros De res publica 1822, eller Dödahavsrullarna 1947 vilka en pojke fann i en grotta.

    En del av böckerna känner vi endast till genom omnämnandet i andra, bevarade böcker. I vissa fall är stora delar bevarade genom citeringar. I andra fall vet vi såklart inte ens om att vi saknar verk av stort värde. Många böcker har såklart också medvetet jagats rätt på och förstörts, särskilt under inkvisitionen.

Nedan listar jag ett litet utdrag av några kända saknade verk.

Aristoteles t.ex. andra delen av Poetiken. Man tror att vi endast har en tredjedel av Aristoteles samlade produktion bevarad idag.

Aischylos Prometheus-trilogi, där bara delen "Den fjättrade Promethues" är bevarad.

Euklides Pseudaria eller Book of Fallacies, som handlar om felaktiga resonemang.

Demokritos, den tidiga atomteorins fader från antiken, vars verk man bara känner till via referenser i andra verk.

Gorgias Om icke-existensen, där bara två textfragment existerar.

Protagoras Om Sanningen

Pythagoras. Inga av Pythagoras egna texter finns kvar.

Inventio Fortunata, en 1300-talsbeskrivning av Nordpolen(!)

Bartolomaeus Ingannevoles Enchiridion Mendacii, eller Lögnernas Handbok blev ihop med författaren bränd på bålet av inkvisitionen och endast förordet är intill modern tid bevarat.*)

Francois Villons diktverk "The Romance of the Devil's Fart."

Shakespeare. Flera av Shakespeares pjäser, bl.a. Love's Labour's Won.

Moliére. Många av Moliéres pjäser.

*)Ett fantastiskt förord som jag har i engelsk översättning i en av mina böcker, och som jag vid tillfälle ska återpublicera här på bloggen när jag får tid.

Huvudsaklig källa, och omfattande lista (men ej komplett) över försvunna verk:

http://en.wikipedia.org/wiki/Lost_work

Synopsis

Story 3A (avknoppad från 1B) tema, miljö    VIOLETT förnekande, lögn

Sidohändelse: Ett violett giftmoln är synligt över London. T förnekar att det skulle vara ngn fara med det. T funderar över hur länge hon förnekat sig själv sexuell utlevelse, och kommer fram till att det är dags att ändra på det. T sminkar över en finne (LÖGNEN). T får ett mail från Jonas Ulfvarson men mailet är tomt.(?) T träffar sin gamle vän Henry på stan och de utbyter hälsningsfraser. På väg till klubben krockar taxin med en struts som dör. Strutsens ägare är förtvivlad och skrattar. T säger till honom att det nog är gråta han vill (FÖRNEKANDE). Sen går T på klubben. Hennes biljett medger inträde i den exklusiva källardelen "The Dungeon", som är en S/M-swingersdel, för kändisar och medlemmar. T skulle inte kunnat komma in här vilken dag som helst. Efter en sväng i den övre allmänna delen går T ner under. Stjäl påpassligt en plånbok från en dams handväska. Tar en näsa. Får syn på Zoot som får en avsugning av en ung kille. Försöker undvika honom. Träffar en mystisk kvinna som kallar sig Lady Kook, och som verkar veta en del om T. Hon säger att hon bor på hotell si o så, och ger T en nyckel till hennes rum. Efter det åser T en fejkad tortyrscen där en person rådbråkas. Upptäcker att Zoot också åser detta. De börjar tala med varandra och när T anklagas av damen för stölden förnekar T bestämt detta och kommer undan med det (LÖGNEN). Zoot föreslår sen att T ska följa med honom.

Valet- Ska T följa med Zoot eller gå till Lady Kook på hotellet?

Zombiefilm och samhällskontrakt

   Vad kul! Min ungefär tio år gamla och helt bortglömda artikel Zombiefilm och Samhällskontrakt som ursprungligen publicerades i Sjukjournalen runt år 2000-01? har blivit återpublicerad på bloggen Swedish Zombie, och dessutom försedd med massa läckra bilder och illustrationer.

Här är länken:

http://www.swedishzombie.com/2011/10/jonas-ulfvarsson-zombiefilm-och.html

Bulwer-Lytton Fiction Contest 2011

   Snubbla över en rätt kul grej på nätet. Bulwer-Lytton Fiction Contest 2011 som utser de värsta av de värsta inledningsmeningarna från skönlitterära texter. I år vann tydligen författarinnan Sue Fondrie, men jag publicerar istället Jack Barrys bidrag vilken vann Äventyrsklassen:

   From the limbs of ancient live oaks moccasins hung like fat black sausages - which are sometimes called boudin noir, black pudding or blood pudding, though why anyone would refer to a sausage as pudding is hard to understand and it is even more difficult to divine why a person would knowingly eat something made from dried blood in the first place - but be that as it may, our tale is of voodoo and foul murder, not disgusting food.

   Undrar hur resten av boken blir när virrpannan har så svårt att hålla sig till ämnet. Rättså skoj. Har faktiskt själv ofta fantiserat om en roman skriven så som en dement person resonerar i långa utläggningar som inte leder nånstans.

Fler av de vinnande bidragen i olika klasser kan beskådas på:

http://www.bulwer-lytton.com/2011.htm

Prata med loppor

Står och har långtråkigt i info-disken på Stadsbiblioteket och har plockat upp en asrolig bok.

Penelope Smith -Hur man pratar med djur. Måste dela med mig lite:

(...) En sommar hade jag väldiga duster med loppor trots att jag hade använt mig av så gott som alla naturliga och icke-giftiga motmedel. Jag bestämde mig då för att kommunicera med lopporna för att förstå deras verklighet bättre och försöka få dem att lämna mina hundar och katter ifred.

   De budskap jag hela tiden fick från dem oavsett vad jag sände till dem var "Vi är hungriga". Kanske var det matdags när jag försökte kommunicera så att de hade det mesta av sin uppmärksamhet inriktad på föda. Men jag fick för mig att deras "Vi är hungriga" var en sorts nonstop-inspelning och tappade tålamodet.

   Sedan beslutade jag mig för att upphöra att motarbeta och försöka köra bort lopporna och istället försöka att acceptera deras rätt att leva. Jag ville nu försöka förstå världen från deras synpunkt. Jag föreställde mig att jag var alla loppor i kvarteret och att jag hoppade omkring med miljoner svarta små kroppar och njöt av att bita varmblodiga djur och suga deras blod. Medan jag höll på med detta och helt hade upphört att motarbeta loppor tyckte jag mig märka att de försvann från min närhet. Det verkade helt otroligt, för jag hade bara några minuter tidigare behövt slå bort loppor från mina ben. Det tråkiga var att mina hundar inte hade gjort som jag och hade alla sina loppor kvar."

Knäpp off the scale

Labyrinten

En myriad av laminerad Ravioli utgör Labyrinten och Mytologin kring Samhällskontraktet. Alla var ju såklart med och skrev under. Läste noga på så det var rättvist och så. Fem miljarder anlitade advokater kan ju inte ha fel. Det är viktigt att Furbagga den malören och detaljen att Ödmjukhet inte är synonymt med Impotens. Möjligen kuklöshet. Bara vartifrån allt kunde bli CP som Zebror utan ränder. Kung Minos skulle aldrig ställt upp på detta. Bara att skicka in Minotauren i labyrinten och vänta. Raviolin kan ju inte gärna olamineras, nej. Är det till att vara illiterat utanför eller i? Kontraktet gäller ändå över och på! Se där, på sidan 729.765.094 din egen underskrift ­_____________________________ Innan du ens var född. Bakom en okunnighetens slöja. Vi samlar allt vetande i kataloger över rapporterna vi får. Sen upprättar vi kataloger över dessa kataloger, sen bibliotek över dem och metabibliotek över de ursprungliga biblioteken. Strax därefter blir det oöverskådligt. Det är då Mongo-argumenten. Men alla ställer inte Frågan. De flesta håller andan tills de blir blå. Går med i Flagellanterna MC. Laminerar Ravioli och Packar Bajs. Sliter skinn. Vem vet skillnaden? Inte ens litteraturvetaren Gert Fylking.

Du önskar innerligt att få bryta dig in i Arkivet, leta upp raden med ditt namn och sudda dig själv ur boken, annulera det förbannade Kontraktet. Men minotauren har såklart fått vittring på dig. Du har din hyra att betala och ditt jobb att gå till. I Labyrinten. Det är dealen.

(ur en av svensk förlagsvärld unisont refuserad anti-diktsamling)

Släta texter

   Vi vill gärna ha förklaringar, och kunna förstå allt vi möter. Förstår vi det inte nöjer vi oss emellertid ofta om vi kan vara någotsånär trygga i vissheten om att det vi möter åtminstone går att förstå. Att någon annan, kanske en specialist eller mer bevandrad medmänniska, kan läsa den tekniska manualen, förstå den teoretiska bakgrunden till konstverket eller rappakaljan som strömmar ut mot oss från det massmediala bruset.

    Att försöka läsa tillvarons text påminner i mångt och mycket om den icke-läskunniges möte med sin första text vilken grovt tillspetsat ser ut ungefär såhär:

NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN

   Skillnaden är att den icke-läskunnige antar att det finns en fördold mening gömd i virrvarret, en mening han eller hon kanske en dag ska uppenbara. Men när en vuxen människa redan kan läsa och ändå möts av sådana texter blir reaktionen annorlunda. Texter som dessa är helt släta, och saknar nyckelhål till vilka vi kan öppna dem med. Det är inte ens säkert att vi kan göra det antagandet att de överhuvudtaget har något att säga.

Ändå skickas dagligen från tryckpressarna ut tonvis med trycksvärta av slät text som bara lyder:

NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN

och när de som syns i teve talar så talar de på detta sätt. Bör du vara orolig? Ja. Det är inte du som inte kan läsa, det är dom som inte kan skriva eller tala.

Utbildning och möjligheter

Inbillning ur löjligheter

Konkurrenskraftig löneutveckling

Knorrfettrig träck-böckling

Marknadsanpassat självägt boende

Knarkmans Passiv Vägs Döende

Brottsprevention och upplysning

Pretto-Bos Plysnuppling

Demokratiskt ansvar och folklig förankring

Plutokratiskt svansvoff och folkölshamstring

Rättigheter men också skyldigheter

Kränkningsdieter narkomani tevenyheter

Värdighet och mänsklighet

Blägrablöj och Mäskfylobär

Rättsstatens legitimitet

Stavrättningens geggel-intimitet

Hushållens köpkraft

Husdjurens kröp-krams

Programmet presenteras av

Pyrogummit penetreras av

Stor guide till din stil

Hor-göckel sur fil

Köp nu och vinn!

Kackla dö och försvinn!

håll käften

håll käften

håll käften

Boken och medeltiden

   Jag älskar böcker. Tjocka, smala, fula, smutsiga, med hundöron och gulnade sidor. Jag älskar lukten av dem. Kalla mig teknikfientlig men jag ger inte ett piss för din e-bok som bryter ihop på stranden för att det kom ett sandkorn i den. Nej. Papper ska det vara. Helst strävt, fullt med synliga fibrer. Gärna sprättade blad. Jag är förbryllad över ståhejet kring de elektroniska böckerna. Det går ju inte att sprätta dom. Eller jo, men det är inte till deras fördel. Alla verkar dock snacka sig varma för att tillverkarna, som kommer att släppa en ny modell varje år, vill att vi ska snacka oss varma. Det är inte bara min kulturkonservativa sida som talar här. Varje ny teknisk innovation som ersätter en tidigare produkt bör ha klara fördelar användningsmässigt för att klara av att slå ut den äldre produktversionen. Så är inte fallet med e-böckerna. Visst är de säkert här för att stanna, i olika mer eller mindre fåniga versioner, men de kan ju glömma att de slår ut pappersboken. Det kan hända att något annat slår ut pappersboken en vacker dag, hologramboken kanske, eller en analfabetism av epidemiska proportioner, men inte de klumpiga e-boksläsare jag hittills sett.

    Miljöaspekten är viktig, och tycks tala för e-boken. Men med tanke på den fart varmed nya modeller ska ersättas i vår konsumtionskarusell, och lägg därtill alla de konkurrerande märken som kommer att uppstå -så blir skillnaden mellan den och pappersboken inte så stor som många tycks tro. Särskilt inte om vi samtidigt lyckas förbättra vår pappersåtervinning så att nya böcker t.ex. uteslutande trycktes på re-cyclat papper.

    Trots bokens fördelar håller små bokhandlar och antikvariat på att slås ut. Det har att göra med flera saker, nätbokhandlarnas billighet, minskad lönsamhet parallellt med marknadshyror, bokmediets förlorade terräng gentemot andra underhållningsformer såsom spel och sociala medier. Kanske att e-boken bidrar lite, även om den ensamt inte på något sätt är avgörande.

    Det är hursomhelst ett massutdöende mitt framför våra ögon. I framtiden kommer kanske antikvariaten också att flytta ut i cyberrymden. Men eftersom ingenting finns där på "riktigt" huserar böckerna i jättelika lador på Västgötaslätten. Oönskad materia som inte kan betala för sitt platsutrymme. De blir emigranter, en våg som flyr staden. I dess kölvatten kommer alla kufar, boknördar och bibliofiler. Alla bosätter sig på landet för att få vara nära böckerna och staden förlorar stora mängder kunskap. I stan sitter city-folket och läser mindfulness-böcker på skärmar som utsöndrar bly i deras blodomlopp. Så går staden under, och landsbygden blir åter centrum. Medeltiden är här. Fast på ett bra sätt.

implacedo minimango but

implacedo minimango but...
alltid säg nej till våldtäkt. och krig.
men ja till oljesanering, freuds överjag
och små indier som står i kemikaliska bubbelbad

implecado minimango but...
käbbla inte med knullrövar
de kan inte tala
tjafsa inte med omogna frukter
de saknar stämband

YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

äntligen har någon blivit student
vi har väntat ett helt år -väntat spänt
nu får vi höra de små liven
på flak med bra musik
bara vänta på att få gå ut
i livet & kliva över lik

YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE
YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

implecado minimago but..
jag vill inte höra nåra invändningar
håll äntligen käften litteratur

Obehagliga böcker

   När man lufsar omkring med sin vagn och sätter upp böcker i biblioteket ser man en hel del konstiga böcker faktiskt. Nu tänkte jag inte den här gången på titlar som är konstiga/roliga utan på dem som får en att rysa av obehag och/eller äckel och helst av allt vilja strimla böckerna -ja, om de inte var bibliotekets då. Här följer en lista över obehagliga och helt onödiga böcker...

Pontus Herin: I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra. Kommentar: Den värsta samförståndsdrypande hor-titel på en bok jag nånsin sett...

Johan Norberg: Allt om Naomi Kleins nakenchock. Rikspuckot Norberg skämmer ut sig och blir den som står med brallorna nere som en fjunig tonårsgrabb med denna obegripligt löjliga titel.

Lou Rossling: Tänd dina stjärnögon. Kommentar: Brrrr, jag får rysningar av obehag...

David Eberhard: Ingen tar skit i de lättkränktas land. Kommentar: Nä, för det borde folk göra mer eller ? Ta skit, så som man gjorde förr i världen. Buga för herrarna, lägga upp fittan på bordet och knega gratis. Vafan menar idioten med denna bok????

Mia Mattson Mercer: Lär dig ta emot djurens budskap genom att lära känna dig själv. Kommentar: Eller skit i djurens budskap genom att dricka sprit istället för att gå i terapi och ta hand om dina problem??

Per H Börjesson: Så här kan alla svenskar bli miljonärer. Kommentar: Öh ursäkta att jag påpekar det Per, men tror du på fullaste allvar att en miljon skulle vara värd just en miljon om alla hade en?

Amy Kaye: The real deal -gilla läget! Kommentar: Finns det nåt uttryck jag hatar mer än "gilla läget?" Nä, det är det absolut värsta en människa kan säga. Barbara Ehrenreich satte fingret på det (eller snarare hennes svenska översättare) och vi slipper förhoppningsvis detta uttryck helt snart för det verkar vara på utdöende, men när det var som värst hörde man det ett par gånger i veckan. Jag anser att det inte finns någon preskriptionstid på att ha använt sig av uttrycket och att de som yttrat det bör jagas ned och straffas, även flera årtionden fram i tiden.

Prissänkta böcker

Puh vad svettigt. Vi har precis gått igenom hela FABUC-katalogen

och jämfört med priser från leverantörerna, och uppgraderat hemsidan med nödvändiga justeringar. En del böcker har fallit bort, nya har kommit till, men framför allt är en god nyhet att vi kunnat sänka priserna på många titlar (samt varit tvungen att höja något på ett fåtal).

Till de som sänkts hör:

John Fahey -How Bluegrass MusicDestroyed My Life tidigare 224 nu 169

Julio Cortazár -Hopscotch tidigare 189 nu 159

Carlton Mellick III -The Kobold WizardsDildo of Enlightenment tidigare 159 nu 139

Valerie Solanas -Scum Manifesto tidigare 110 nu 99

Daniel Wilson -How To Build a RobotArmy tidigare 149 nu 135

Daniel Wilson -How To Survive a RobotUprising tidigare 129 nu 119

Aye -Gangsta Rap Coloring Book tidigare 110 nu 99

Gregory Reece -Weird Science tidigare 149 nu 129

Georges Perec -A void tidigare 135 nu 119

Erwin Strauss -How To Start Your OwnCountry tidigare 159 nu 149

samt en jäkla massa andra....

Dårarnas böcker

   Nån tjomme har sagt att litteraturen är ett samtal. Det är väl precis sånt där som många uppfattar som kvasi-snack. Men det ligger nåt i det. Författare förhåller sig till, och influeras av uttryck och stilar, samt kommenterar tidigare författare hela tiden, uttryckligen eller mellan raderna. Det lånas och stjäls friskt.

    Men på ett sätt är det mindre sant. Boken är envägs-media när den når läsaren, till skillnad från den idag så allmänt förekommande tvåvägs-media i form av facebook, bloggar och forum vi har omkring oss. Det behöver inte bara vara dåligt. Eller alls. Jag har inget emot att låta någon få tala till punkt, få en stund av fördjupning mitt i allt vansinnet. Men lästid är svårt att få i vårt samhälle, man får nästan sno den.

    Sen har jag ju ingen lust att låta vem som helst få tala till punkt heller. Jag ogillar att överröstas av världens alla självutnämnda chefer, go-getters, blaj-petters, det marknadsreligiösa svamlet från män i blå kostym, av trendhallickar med mode-agenda eller snutglorifierande fist-coms med syfte att leverera garvet på den svages bekostnad. Precis som jag inte vill bli talad till av dem, behöva lyssna på deras tröttsamma monologer, vill jag inte när jag slår mig ned med en bok behöva höra deras röster igen. De är ju redan överallt ändå. Nä, jag väljer vem som ska få tala till mig genom en bok.

    Därmed inte sagt att all världens skit inte når mig, tvärtom. Men jag vill läsa om självutnämnda chefer, go-getters, män i blå kostym, modehallickar och snutmentalitet. Inte böcker skrivna av dess bajsnödiga ja-sägare. Det finns gott om outsiders, särlingar, misfits, bråkstakar, revolutionärer, utopister och dårar som förtjänar att höras bättre. Tyvärr lever de ju en tynande tillvaro och deras böcker blir allt svårare att hitta i ett själsligt dött kultur-landskap av "litteratur som bär sig". Vad fan nu menas med det? En pocket-hylla intill ICA-kassan som stöttar upp dem antagligen.

    Jag tror på fullaste allvar att bizarr fiktion stimulerar kreativiteten och livsglädjen. Fan, nu låter jag nog som en sån där frälst typ. Men ge mig märkliga böcker, ge mig surrealism, dada, oulipo, hypertexter och experimentella romaner. Ge mig amoraliskt ultravåld eller medveten patetik och dynga för dyngans skull.

    Några författare gick samman och föresatte sig att skriva världens sämsta bok, med det uttalade målet att såväl till form som innehåll vara så kliché som möjligt. De blev publicerade. En annan lät en dator matad med skit skriva en bok. Eller ge mig texter av närmast obegripligt slag som Stefan Hammarén eller Martin Tistedt. Många gånger upplever jag att en bok av det slaget som kanske inte ens har ett uttalat politiskt innehåll blir jättepolitisk i det att den räcker fingret åt hela vår samtid som är så full av meningslöst babbel från de som getts och tagit sig utrymme att få tala till oss. Sen vurmar jag för det knasiga också. För dårarnas böcker, eller bara de knäppa titlarna. Att kunna ha böcker som Eating People Is Wrong eller Phone Calls From The Dead hemma på hyllan. For a laugh.

I en vansinnig tid blir dåren logisk, för att parafrasera nån annan tjomme.

Amsterdam eller Göteborg

Story 3B (avknoppad från 1B) VIOLETT häst, påfågel, rådbråkas

Sidohändelse: T ska åka till Skelton. Ett violett giftmoln är synligt över London. Drömmer en dröm om att bli rådbråkad och om en påfågel som kacklande utfärdar en varning. T sminkar över en finne. En man frågar T på gatan vad klockan är. T svarar honom och han tycks bli glatt överraskad, som om han inte väntat sig något svar. Märkligt. T träffar sin gamle vän Henry på stan och de utbyter hälsningsfraser, vilket glädjer T eftersom de sist de sågs blev ovänner.

T mottar strax innan bilresan till Skelton ett mail från Jonas Ulfvarson i Göteborg som låtsas vara hennes släkting och enträget ber henne att komma dit. Brevet innehåller påhittade vardagliga detaljer som inte verkar betyda ngt. Sist vi sågs etc.. Eftersom T vet att hon inte har några släktingar tycker hon det är konstigt och funderar på om det 1) är en fälla eller 2) ett sätt att försöka kontakta henne som kan ha med dKM att göra. 3) Om det kan ligga nån sanning och det finns pengar att vänta

. T åker till Skelton för att tala med Penny men upptäcker vid ankomst att Penny legat död en längre tid. Detta är mycket underligt, eftersom hon nyligen varit i kontakt med Penny. T sminkar och borstar håret på Pennys lik och kysser det sen på munnen. En flickdröm. Steker sen upp några av hennes likmaskar i en stekpanna på hennes gasspis. De vrider sig av värmen och poppar sen som övermogna frukter när de spricker. Sen inser T att själva koden kan ha varit kodad. Koden uttydd lyder Kontakta Lady Kook

. T tycker själv att hon är fantastiskt smart. Går på bykrogen och funderar på vilket av spåren hon ska följa. Amsterdam eller Göteborg? På bykrogen The Four Horsemen sitter en gammal döende gul alkoholist som är miljonär berättar barmannen. runt honom sitter ett gäng andra försupna som beställer mat och dryck på hans nota och passar upp på honom på alla vis.

T måste komma till ett beslut - Amsterdam eller Göteborg

Falstaff Fakir

ur Envar sin egen Professor, kap.6 Historia 

av Falstaff Fakir 1896

(...)

   Historian handlar om krig och kungar. Ju flera krig en kung har fört, desto fler sidor i historian kan han betrakta som sin egendom. I brist på kungar vilja vi tala om kejsare, näml. Ahasverus, Nero och Karl den tjocke. Detta kallas i obrukbara läroböcker trekejsarlaget (= 3 slags kejsare).

   Efter sitt ämne indelas historien i bibelsk, svensk och allmän historia. Den sista sorten är överflödig för dig att känna, kunskapstörstande läsare. Kan du de båda första, vet du mer än förut.

   Dessutom bör du känna tre personer vars namn du måste ha reda på, om du själv någon gång vill bli historieskrivare. De äro Napolium, Klumbumbus och Dundrapart. Den förstnämnde tänkte lägga hela Europa under sin spira och blev därför kanoniserad under namnet Sankt Helena, den andre upptäckte det land, till vilket du förr eller senare får emigrera, och den tredje är även ett omtyckt förströelsespel, varpå du kan vinna mycket pengar, om du har tur eller många äss i rockärmen.

   Nog historia.

Min kommentar: Detta är rättså fuck-off för att vara 1800-tal.

Om att bli kött

   Tvi Kaftan vad det Wäbblar i biddevinden. Nöff nöff. Grisen patrullerar rännstenen. Bökar med sin stickkontakt. Frrzzzt! Aj.

   Perkele Mengele minut och mammut. Utan elchock inget samhälle.

   Svinfarmare.

   Riskpolischef.

   Deklamerar lagtexter som den skönaste poesi och stoppar in kuken i JKs öppna mun som äntligen hittat sitt Syfte. Förvirrade lilla Sugmun.

   Grisen hittar inga fler utrotningshotade djur nu, de finns bara på film. Alla är Domesticerade och måste bli Mat i fabriken. Alla som inte Idrottar bör sövas ned först.

   Till Ucklandet hör befästa regioner som Barnens Brevlåda.

   Där kan de fråga frågor som varför alla måste vara med? Varför det inte får finnas Troll och varför man inte får vara ett?

   Ännu har de inte fått känna på Grisen. Men Svinfarmaren och han står beredda bakom Framtidens husknut. I biddevinden känner man redan stanken av dem.

(ur en av svensk förlagsvärld unisont refuserad anti-diktsamling)