tisdag 7 december 2010

Vad hände med Print-on-demand?

   Är man som jag skitless på den tröttsamma masskulturens ospännande topplistor över böcker som ska sälja som smör ena veckan och försvinna nästa såg man väl med spänning fram emot begreppet Print-on-demand som det började snackas om för mer än tio år sen. Det skulle äntligen medföra en möjlighet att lägga vantarna på nya exemplar av gamla utgångna obskyra böcker ingen ville bekosta omtryckningar av. Men vad hände egentligen?

   Medges att Print-on-demand fortfarande är guld för alla författare in spe som ratats av bokförlagen och bestämmer sig för att ge ut på eget förlag. Men de stora (och små) förlagen själva skiter i tekniken. Här gäller istället tankegången: sälj slut på upplagan fort -tillräckligt fort och boken kanske får en ny upplaga. Bli av med skiten, för lagerhållning kostar. Så vad får vi konsumenter?
   Jo, en massa klassiker från förr som bevisat sin plats i en litterär kanon och är inne på sin femtionde omtryckning. Och årets bokproduktion. Böcker med bara ett par år på nacken som sålde långsamt och sen reades slut finns bara på ett eller annat antikvariat för den ihärdige. Udda eller experimentella romaner som Grand Zero av Niklas Qvarnström, Den Vidrige av Anastasia Wahl, Ryttlarna av Mats Kolmisoppi, Teratologens tidiga utgivning samt flera verk av Sture Dahlström för att bara nämna några få och svenska exempel. Men det är lika illa ställt med utländska böcker. Försök få tag på Cobralingus av Jeff Noon, Life´s Lottery av Kim Newman eller Drag Diaries av Catherine Chermayeff.
  
   Det pågår en långsam utrotning av ett kulturarv, undergroundens kulturarv, där efter bara ett par år ingen längre kommer att kunna få tag i dessa texter. Det är väl inte obekant att vi lever i en tid som inte kommer att lämna mycket för eftervärlden. Till och med 1800-talets arkiv var beständigare än våra digitala, och det syrahaltiga pappret vi nuförtiden trycker våra böcker på håller inte många decennier. Det är en klen tröst att inte heller bästsäljarlistan kommer att bestå (det sköter dom för övrigt så bra själva, genom sitt rastlösa hoppande till nästa nyhet). Synd bara att de som inte vill vara med på det tåget, utan faktiskt vill kunna få botanisera bland det perifera, det marginaliserade i kulturen inte kan få det. Verktyget finns ju, men varför ingen använder Print-on-demand, inte ens småförlag som Vertigo eller H:ström, är för mig obegripligt.
   Och innan nån invänder. Nej, e-boken är inget alternativ för en sann bibliofil.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar