Trafikmaktordningen

   Jag vill här slå ett stort slag för en bok som inte är särskilt apart eller konstig utan bara helt enkelt jävligt vettig: Trafikmaktordningen. Jag hoppas att många läser den.

   Boken kan laddas ner gratis som PDF eller beställas för 72 kronor styck från www.planka.nu, eller från förlaget Korpen Koloni.

Bokens informationstext:

   Aktivistnätverket Planka.nu har sedan starten 2001 varit Sveriges mest påhittiga kritiker av infrastrukturpolitik och förespråkare av gemensamt finansierad kollektivtrafik. Den här boken är en syntes av deras tankar som tar ett brett grepp om våra transportformers inneboende motsägelser och orimligheter. I kritiken av projekt som höghastighetståg och spårbilar framträder den påtvingade rörligheten som ett grundläggande problem. Vi tvingas hela tiden resa allt längre sträckor för att kunna ha fungerande liv, men våra möjligheter att göra detta är allt annat än lika. Den rådande trafikmaktordningen innebär både hierarkier av olika trafikslag och att människor har vitt skilda möjligheter att förflytta sig.

           

   Men boken höjer också blicken från stadsrummets mest påtagliga orättvisor och ställer frågor om vår tids allmänna beroende av transporter. Vill vi verkligen ha en utveckling där vi uppmuntras till längre och längre resor varje dag? Och varför inbillar vi oss att planetens resurser skulle tillåta det?

           

   Istället för automobilitet förespråkar Planka.nu tillgänglighet och sår så fröet till en framtid i vilken vi inte ständigt måste förflytta oss för att leva ett bra liv.

Planka.nu är ett nätverk av lokalorganisationer som arbetar för en avgiftsfri kollektivtrafik. Utöver den opinionsbildande verksamheten organiserar de avgiftsstrejkande kollektivtrafikanter i p-kassan, en solidaritetsfond där medlemmarna betalar varandras böter. Planka.nu finns i dagsläget i Stockholm, Göteborg, Skåne och Oslo. Denna bok är skriven av Planka.nu Stockholm.

Från bokens introduktion:

Man föds inte till bilist, man blir det.

   Mobilitet och klass är tätt sammanvävda. Inte bara därför att möjligheten till mobilitet hänger samman med ekonomiska resurser, utan även för att ett samhälle byggt efter dagens mobilitetsparadigm, automobilitet, direkt bidrar till ökade ekonomiska och sociala skillnader.

   Alla kan vid en första anblick se att ett samhälle som prioriterar bilism gynnar bilister. Lika tydligt är det att andelen vita, högavlönade män är överrepresenterad bland bilister, precis som motsatsen gäller bland kollektivtrafikanter. Men ett samhälle som prioriterar bilism, och ser evigt ökande mobilitet som ett närmast magiskt framgångsrecept, ökar även skillnaderna mellan sina invånare och sina olika delar på andra sätt.

  

   Trafikmaktordningen är en hierarki bland trafikslag, med bilen i toppen och kollektivtrafiken, fotgängarna och cyklisterna underst, och tar sig uttryck i att dessa färdmedel tilldelas olika mycket resurser och plats. Med bilen överst i trafikmaktordningen får vi ett samhälle byggt på automobilitet. En värld där våra liv i alltför stor utsträckning styrs av bilen.

   Den här rapporten är skriven för att klargöra hur den rådande trafikmaktordningen ser ut och vilka konsekvenser den får: ett samhälle byggt på automobilitet är inte bara skadligt i ett ekologiskt perspektiv, det leder även till ekonomisk och social segregering. Genom att belysa problemen med dagens trafikhierarki och skissa på ett annat sätt att planera och hantera rörelse så tror och hoppas vi att vi också kan ge inspiration till lösningar på andra samhällsproblem.

   Bilismen ställer oss mot varandra, vem har inte upplevt känslan av att sätta sig i en bil och helt plötsligt bli bilist? Att sätta sig i en bil verkar, för vem som helst, nästan per automatik leda till ett egoistiskt beteende där alla försöker tjäna något på andras bekostnad. Att sätta sig i en bil förvandlar ens medmänniskor (andra bilister, cyklister, fotgängare, kollektivtrafikanter) till hinder. Vem kan inte, med handen på hjärtat, känna igen sig i den aggressiva och konkurrerande själviskheten som bilen producerar hos en? Eftersom detta beteende inte är något vi tycker bör uppmuntras, och eftersom vi är övertygade om att man inte föds till bilist, utan att man blir det, anser vi att risken för att folk blir bilister måste minimeras.

   Därför vill vi inte bara ändra på trafikhierarkin och putta ner bilen till botten, utan vi vill ha ett samhälle byggt på helt andra premisser. Ett samhälle där ingen tvingas in i bilism, varken aktiv eller passiv. Ett samhälle där människors tillgänglighet till det de behöver för att tillfredsställa sina behov och begär sätts i första rummet, ett samhälle vi bygger och lever tillsammans, ett samhälle av (lokal)samhällen.