ur Envar sin egen Professor, kap.6 Historia
av Falstaff Fakir 1896
(...)
Historian handlar om krig och kungar. Ju flera krig en kung har fört, desto fler sidor i historian kan han betrakta som sin egendom. I brist på kungar vilja vi tala om kejsare, näml. Ahasverus, Nero och Karl den tjocke. Detta kallas i obrukbara läroböcker trekejsarlaget (= 3 slags kejsare).
Efter sitt ämne indelas historien i bibelsk, svensk och allmän historia. Den sista sorten är överflödig för dig att känna, kunskapstörstande läsare. Kan du de båda första, vet du mer än förut.
Dessutom bör du känna tre personer vars namn du måste ha reda på, om du själv någon gång vill bli historieskrivare. De äro Napolium, Klumbumbus och Dundrapart. Den förstnämnde tänkte lägga hela Europa under sin spira och blev därför kanoniserad under namnet Sankt Helena, den andre upptäckte det land, till vilket du förr eller senare får emigrera, och den tredje är även ett omtyckt förströelsespel, varpå du kan vinna mycket pengar, om du har tur eller många äss i rockärmen.
Nog historia.
Min kommentar: Detta är rättså fuck-off för att vara 1800-tal.
"En var sin egen professor" har flera rätt underbara passager.
SvaraRaderaHans "Lyckans lexikon" är också bra. Den består av frågor och svar. Bland annat denna klassiska frågeställning (tror jag, den kan komma från en annan Fakir-bok): "- Vad är dagen efter?
Ett litet helvete på jorden."
Ja. Fakiren är bra. Känns rättså respektlöst för att komma från en tid när allt var bocka & buga.
SvaraRadera