fredag 7 januari 2011

Läsmusik

   Tänkte jag skulle tipsa om lite bra läsmusik. Läsmusik är svårt att hitta. Den ska
enligt min mening fylla ett par viktiga kriterier.

1) Den bör stämningsmässigt passa till den litteratur du valt att slå dig ned med.
2) Den bör ha förmågan att stänga ute störande oljud från gapande skitungar,
skvalmusik, svammlande kärringar och självgoda gubb-tråk i lokaltrafiken
samt ljudterrorismen från näringslivskomplexet därute.
3) Den bör inte konflikta med läsningen. Detta är ytterst viktigt, och
diskvalificerar en hel del i övrigt helt ok musik från att kvalificera sig som
läsmusik. Oftast innebär det att låttexter inte bör sippra in i din läsning, varför
instrumental musik är att föredra. För de mindre känsliga kan tricket att läsa
svensk bok med utländska lyrics i örat, eller vice versa funka, men det är inget jag
egentligen rekommenderar.

Bohren & der Club of Gore

-Nedstämt, mörkt, tungt. Väldigt långsamt. Plötsligt bryter en slö, hes sax igenom.
Det här är sen natt-musik från en tom klubb på gatan vid världens ände. Passar
särskilt till dystopisk fiction, noir eller lågmälda faktaböcker om universums
tomhet eller jordens undergång.

Lustmord

-Påminner om Bohren men är än mer i avsaknad av rytmer. Bara obehagliga ljudbilder.
Lågfrekvent distorterat muller. Passar till ungefär samma typ av böcker.

Atari Teenage Riot

-ATR är till skillnad från de bägge ovanstående inte instrumental men är så hetsig
industrihardcore med så frenetisk och oftast otydlig, skrikig sång att effekten blir
densamma. Den konfliktar därför paradoxalt nog inte med läsningen, och äger en
överlägset större förmåga att utestänga omvärlden än övriga två. Passar särskilt bra
till upp-tempo litteratur där mycket händer. Fiction med detaljerade våldsbeskriv-
ningar, eller non-fiction i ämnen som samtidigt upprör och äcklar dig en aning.

3 kommentarer:

  1. Nä, det överstiger min förmåga. Klarar inte av något som helst ljud när jag läser, vilket är handikappande...

    Men jag finner, som tur är, tröst hos Schopenhauer: "The amount of noise which anyone can bear undisturbed stands in inverse proportion to his mental capacity."

    SvaraRadera
  2. Haha, gamle Schoppe har sagt en och annan bra grej. Föredrar själv (oftast) total tystnad före ljud överhuvudtaget, men när det inte kan fås så föredrar jag att själv få välja mitt oljud =)

    SvaraRadera
  3. He! Sant - hellre välja ljud själv, än (värst av allt) bakgrundsskrålande, svensktalande teve-apparat...

    SvaraRadera